Hur ser du mig?

Jag undrar
hur ser du mig?
Skakar i orden, rädd att höra svar på min fråga

Jag frågar tallen
hur ser du mig?
Barren rasslar fram ”jag ser en förmåga”
att öppna själen brett som universums stjärnbeströdda himlavalv
samtidigt något ungt, skyggt, som en vårens kalv

Jag frågar klippan
hur ser du mig?
Mjuk inuti med förhårdnat skal som en snäcka
du vibrerar av liv, verkar rädd att essensen avtäcka
jag ser frihet – en fågel som ger mig sin dans
ser en spirande stickling som söker sin plats någonstans

Jag frågar havet
hur ser du mig?
Dina ögon en spegel av min sälta och fukt
trötta fingrar beredda att skörda sin frukt
bottenlös och oändlig med vågor i svall
ser en kvinna som söker med törst källans kall

Jag frågar vinden
hur ser du mig?
Ljuvligt att smeka din solmötta kind
känslor som färdas i dig likt en vind
fånga och sprida din hudlösa sång
min hand slår omkull dig men du står upp igen gång på gång

Jag frågar solen
hur ser du mig?
Blek, tunn hy att färga i rött
spänd kropp i värmen min vilar så trött
du är självklar som hav, klippor, träd, som sig bör
ser en människa som undrar vart hon tillhör

Jag frågar fåglarna
hur ser ni mig?
Ömsint kvitter som ljudar ”vi väntar på dig”
Brutna vingar som läkt, ändå kvar i din bur
Rädslans galler i vägen för att du ska se din sanna natur

Jag frågar mannen
hur ser du mig?
som en mor jag har saknat och nu ser i dig
Starka ben, vacker kropp jag åtrår
foglig, formbar, allt jag ber om jag får
du är svår att urskilja bakom slöjan av sår
önskar jag kunde se dig mer klarsynt än vad jag förmår

Jag frågar mitt barn
hur ser du mig?
Ung, trygg mamma som doftar så gott
du är drottning som söker sitt slott
dina känslor är din stora kraft
du är min mamma och den enda mamma jag haft

Jag frågar min reflektion
hur ser du mig?
Vissa dagar det osar liv i från dig
andra dagar du göms i en kontraktion
klär på mask efter mask för att vara en älskad person
Jag ser styrka, agens, mjukhet, mod
jag ser vener som husar ditt ryska blod
Jag ser rädsla att aldrig hitta hem till din stam
ser all världens visdom när den vågar sig fram
Jag ser kvinna, dotter, syster, mor
skör, robust, mycket mer än vad tankarna tror
Jag ser längtan att glömma allt du inte kan låta bli att minnas
Djup, djup innerlig önskan om att kravlöst få finnas.

Tags:

Comments are closed